Ett av Sveriges bästa band, någonsin, nu bättre än aldrig förr

De två senaste Stockholmsgigen (Söder Glöder 11/8 och Fasching 2/11) missade jag på grund av utlandsvistelse. Den såkallade ”Rockbåten” (10/11) var inte aktuell då avresa, tråkigt nog, var samma dag som Mark Olson kom till stan. Sista konserten jag såg med Dag Vag var på Blidösund, för tre dryga månader sedan (10/7). Lång tid, men jag klarade begäret genom att åter återupptäcka plattorna. Och även om jag inte har sett Dag Vag har jag haft turen och nöjet att få se Kenny spela live med Psychedelic Dream, tre gånger. Det är en helt annan setting och ett helt annat sound än med Stickan och Co. Delar av publiken som var och lyssnade på Psychedelic Dream sade sig inte uppskatta Dag Vag lika mycket eftersom Kenny inte får glänsa tillräckligt. Jag kunde inte göra annat än att misstycka.

På Akkurat denna kväll får jag medhåll från Beno. Han glänser så mycket att jag skulle ha behövt ett par svetsglasögon. Redan från början verkar han fast besluten om att spela omkull oss. Tryckvågen pressar oss bakåt, men Akkurat är fullsmockat med folk, vilket hindrar oss från att falla till golvet.

Även om man får starta en mindre expedition för att ta sig fram till bardisken och beställa en öl, är det roligt att se så mycket folk. Speciellt eftersom kvällens konsert spelas in. Att det är gratis inträde gör nog också sitt när det gäller publiktillströmningen. De som inte har ägnat sig speciellt mycket åt musiken i första set, som bland annat består av Törst, II D, Himmel & Helvete och Blöt Dröm (i den följden!), förstår heller inte hur bra det är – och avlägsnar sig i pausen. Huvuddelen av publiken stannar dock och inväntar andra set.

Att räkna upp höjdpunkter under konserten känns som missvisande, och orättvist. Musiken ligger kvällen igenom på samma – höga – nivå. 45 spelningar innan den här, som blir årets sista, har satt sina spår. Samspelet mellan de fyra har tveklöst blivit tajtare, men det betyder inte att jammigheten har minskat. Tage tar allt mer plats och svävar till och med ut i ett litet trumsolo. Tidvis får vi även skanka lite till tung och groovy dub, där Zurfarn är oslagbar.

Andra set är intensivt med korta pauser mellan låtarna. Vi blir serverade godbitar som Bullen, Du Får Aldrig Nog, Musik, Samma Sak, Egyptian Reggae, Vad Gör Du Då/Många Gånger Om, Tom och många fler. Efter att ha lirat en timme är det dags att spela sista låten, säger Stickan. Smart val tänkte jag, de kan få problem att lämna scenen efter den här spelningen. Publiken vill ha mer, och mer. Lyckligtvis nöjer de sig inte med att spela ett, eller två extranummer. Nej, de bjuder oss på ytterligare åtta fina musikstycken som gör en varm i själen. Sådär 45 minuter senare, efter att Beno har avslutat med att sjunga Ronny Du E Rå, är det klart för kvällen, och för året.

Tveklöst ett av Sveriges bästa band, någonsin, nu bättre än aldrig förr. Den meningen sammanfattar snabbt och lätt mina tankar om Dag Vag. Därför är det med sorg och besvikelse som jag tar del av nyheten att Zilverzurfarn, efter närmare 30 år som medlem i bandet, nu skall lämna Dag Vag. Problematiken med att bo i Portugal och spela musik med ett band i Sverige är uppenbar – och självklart vill vi se och höra Dag Vag spela fler än tio konserter per år – och mer än gärna ser vi att nytt material spelas in. Helst av allt tillsammans med Zurfarn, så klart. Men kakan kan inte ätas och samtidigt behållas. Eloger och varma tack till Zilverzurfarn för att ha varit med och skapat musikhistoria, mängder av fantastisk musik och oslagbara livekonserter som sällan skall glömmas. Jag hoppas att Zurfarn kommer att dyka upp på både väntade och oväntade besök i bandet, och ser fram emot att få ta del av hans originella och musikaliska kompetens i andra projekt framöver.

En Dag Vag-era går i graven, men lyckligtvis verkar Dag Vag fast beslutna om att köra vidare utan Zurfarn. Hittar de bara en ny gitarrist, hoppas de på att vara igång igen till sommaren.

Jag kan inte göra annat än att hålla tummarna, tänka positiva tankar, och önska bandet lycka till!

Bortskämda blir vi och får högre krav
Så ladda, ladda, ladda och smäll av!

Tack för i år!

Checka videon nedan, och missa inte de andra tre, som TonyBogren lagt upp. Stort tack för det!

 

forschan

22 november 2007 21:13

ja, dj....r!! Hetare och fetare än någonsin vad det verkar. Precis spanat in video- clipsen, oh, jisses, Stickan har hällt några kilo tungt smör i bassunen, oj oj oj och dr Beno phuii trimmat the ol´Dusenberger med tibetanskt lamakrut?! oh my! verkar ha vart en trevlig kväll, på min ära, och herr Zurfare ska vi bara inte tala om holy cow! Värsta New Riders vibbarna på den karln. Tråkigt att höra att han skall lämna skutan nu när de verkar vara riktigt i rullning, nåja som du säger all the best till Zurfarn! som verkligen har låtit "det komma ut". Kan bara instämma maed dig Carl, ser verkligen framemot att snart få se dagge live and kickin´på en plats nära mig. Till dess hoppas jag och ser fram emot livesläppet från den här heta aftonen! "låt det komma ut"!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På Arlanda är det hur surrigt och snurrigt som helst och precis som alla andra flygplatser jag har besökt ger hela settingen upphov till stress, paranoia och allmän vilsenhet. Donny sitter i baren med en öl och en jägermeister, som han i samma ...

Tandläkaren, det är givetvis en pina, något förskräckligt och hemskt som många inte vill besöka – ibland dem jag. Som en del läsare vet sedan tidigare, har jag haft en del svårigheter, för att inte säga problem med min tandläkare. Fast det ...

Snickarna nästa? Nu kommer ”Diplomaterna” och ”Advokaterna”, vi får följa riktiga yrkesmän på riktiga uppdrag. Det finns faktiskt inget stopp iden här reality-genren. Ett gäng dalasnickare på jobb i Stockholm? Ja, absolu...

- Ja men alltså, det behövs politiska beslut, annars går det inte. Att höra det från en av ”vänstertjejen” i klassen var förvånande och irriterande. Att höra det från Kajsa Ekis Ekman i Dagens nyheter (torsdag 13/12) är än...

Tidig lördagseftermiddag, busschauffören önskar oss vid ändhållplats slussens bussgarage, en trevlig dag. Övertygad om att det så skall bli, och nöjda över den trevliga gesten, kliver vi ur bussen. Det är en sak att snacka om hur trevligt det är i ...